Debattinlägg i VärmlandsFolkblad
Bredbandet måste bli bredare. Det konstaterade redan den statliga bredbandsutredningen våren 2008. Man förutspådde att den nödvändiga kapaciteten för att klara de vanligaste tjänsterna på nätet måste femdubblas fram till 2013.
Dessutom tillkom hösten 2009 regeringens egna mål om att 90 procent ska ha 100 mbit/s år 2020.
Båda dessa signaler diskvalificerar de tekniker som varit basen i dagens bredbandsutbyggnad; trådlöst och adsl via telenätet.
När tjänsteutbudet växer och antalet användare ökar ligger landsbygden mest pyrt till, eftersom det är här kapaciteten är sämst idag.
Det här bekräftas av statistiken som förs bland dem som testar sin bandbredd på bredbandskollen.se. Där syns att bara hälften av de som tecknat bredband via adsl får en acceptabel hastighet. Inte ens bland de som betalar för blygsamma 1,5-2mbit/s når upp i godkända nivåer.
Det här är allvarligt och alarmerande inför framtiden.
De bredbandsstöd som för närvarande rullar ut över landsbygden är de största någonsin. De riktas framförallt till föreningar som vill bygga fibernät och att det förespråkas en viss teknik är ingen slump. Endast en bas i fiberoptik klarar av att möta de växande trafikmängderna inom framförallt tv, telefoni och Internet. Det är också en teknik som klarar höga hastigheter över långa avstånd.
För landsbygden är detta en överlevnadsfråga. Tillgång på bredband blir alltmer en självklarhet för boende och företagande. Där detta saknas, blir det problem. Men om problemet vänds till en utmaning så siktas en infrastruktur som är bättre än vad som finns i de flesta städer. Det jämnar ut konkurrensen mellan tätort och landsbygd, det sänker hushållens kostnader för bredband, telefon och tv och det höjer värdet på fastigheterna.
Fibernätet blir en hävstång för landsbygdsutveckling.
På flera håll växer intresset för att bygga egna fiberoptiska nät. I Säffle är nätet färdigbyggt och i Grums, Årjäng, Kil, Sunne och Karlstad har landsbygdens eldsjälar formerat sig. Potten för utbyggnad i Värmland lär försvinna snabbt.
I stödsammanhang måste det också finnas en öppenhet kring att de lokala förutsättningarna för uppkoppling mot omvärlden varierar. Ibland finns en närhet till ett stort nät med många tjänster, medan dessa möjligheter saknas på andra ställen. Man kanske är utelämnad till en enda leverantör, men där så är fallet måste det göras avkall på kraven på öppenhet och fri konkurrens.
Fokus måste ligga på att rulla ut så mycket fiber som möjligt till så många som möjligt. Då läggs grunden till ett nät som om några år kommer vara lika konkurrensutsatt som telenätet är idag.
