söndag 28 februari 2010

Underhållande mästare

Tittar med stort nöje på ego-kampen mellan Patrik Sjöberg och Stefan Holm i mästarnas mästare. Tänk vilka tjurskallar som på något sätt aldrig kan släppa tanken på att den andre på vissa punkter varit lite bättre. Är båda missnöjda över sina respektive karriärer? Eller är det bara att de saknar den där polerade ytan som så många andra av våra elitidrottare har? För ingen ska tro att Kalla, Kallur, Haag, Klüft, Ferry, mfl är så där lättsamma och vältaliga till vardags. De är alla lika envist tjurskalliga av den enkla anledningen att det måste man vara för att klara av att utstå allt det som en elitidrottare måste gå igenom för att bli bäst.
Skillnaden är att Holm och Sjöberg inte har någon PR-image att plocka fram när det är lämpligt. Deras tjafsande är därför ärligt, uppfriskande och underhållande.
Men vem var då bäst?
Tja, inget slår ett OS-guld, men inget slår heller ett fantastiskt världsrekord. Som helhet kan dock Holm räkna sig som den långsiktige segraren eftersom han är fysiskt frisk och med huvudet på skaft, medan Sjöberg är hårt märkt att en hård karriär.

torsdag 25 februari 2010

Frågor till förnekarna

Lika lite som en varm och blöt sommar kan bevisa klimatförändringen så kan en kall och snörik vinter avfärda den.
Men alla som vill vara bekväma, som vill att allt ska vara som vanligt och att vi kan blunda för det som majoriteten i forskarvärlden påstår, vädrar nu morgonluft. Att klimatpanelen IPCC klantat sig i några enstaka fall av alla tusentals forskarrapporter ger ytterligare vatten på förnekarnas kvarnar.
Några frågor till er som tycker att vårt västerländska levnadssätt är hållbart i all framtid: Tror ni att oljan räcker för evigt? Att kolet och uranet hela tiden nybildas i jordens inre i en takt som vi förbrukar det? Eller att vårt beroende av mer eller mindre instabila oljeländer är sunt? Tycker ni också det är tråkigt att miljömedvetandet i bilbranschen gjort att dagens nya bilar är bränslesnålare än någonsin - utan att vare sig prestanda eller komfort äventyras?
Det finns många skäl att sänka förbränningen av fossila bränslen. Klimatförändringen är bara ett av dem.

onsdag 24 februari 2010

Debatt om PTS

Ledare i VärmlandsBygden 28 februari

En riktig Stureplansrapport. Så kan man kort sammanfatta bredbandskartläggningen för 2009. Den är grovt förenklat, strikt teoretisk och de som hållit i analysen visar på en farlig okunskap om hur verkligheten ser ut utanför Stockholms biltullar.

Tillgången på bredband har blivit en allt viktigare fråga och de områden som inte har denna infrastruktur av god kvalitet kommer hamna hopplöst efter. Tyvärr är det åter landsbygden som ligger risigast till.
Post- och telestyrelsen är regeringens förlängda arm i de här frågorna och deras tyngd i sammanhanget är stor. Varje år görs en rapport över tillgången på bredband och i den som sammanfattar 2009 slås fast att den digitala infrastrukturen generellt sett är bra. I stort sett alla har idag tillgång till bredband, exempelvis har 99,94% av värmlänningarna tillgång till bredband med minst 1 Mbit/s. I hela Sverige saknar endast 2 800 hushåll den tillgången.
Detta är naturligtvis inte sant.
Men det blir värre.
PTS hävdar att över 80% av värmlänningarna kan få tillgång till 10 Mbit/s. Den nivå som en statlig utredning anser kommer att vara nödvändig för att nyttja grundläggande tjänster om bara några år.
Vi ifrågasätter också om det verkligen är så att 32% av värmlänningarna har tillgång till 50 mbit/s?

Hur har man då tänkt? Ja, för att nå de resultat som rapportskrivarna visar upp, måste man utgå ifrån att telenät, telestationer och radiomaster har full effekt och högsta kvalitet hela vägen hem till alla potentiella kunder. Eller att denna nivå är lätt att uppnå med små medel. Och så är ju inte fallet. Kapaciteten varierar kraftigt ute på landsbygden och surfandet är på många håll en tålamodskrävande prövning mellan hopp och förtvivlan. Nästan alla betalar för en hastighet, men får en annan – betydligt lägre - och många möts av beskedet att ”telestationen är full”, dvs det finns inte plats för fler kunder.
Inget av detta tar dock PTS någon hänsyn till. Deras modell förutsätter att det alltid är på topp.

Har allt detta någon betydelse? Behöver landsbygden ha 50 Mbit/s om man idag klarar sig med 2? Ja, inget pekar på att utvecklingen kommer avstanna. Tvärtom, det blir fler användare och fler tjänster som kräver mer. Då blir det ännu fler landsbygdsbor som ska dela på den redan begränsade kapaciteten ute i nätet.
Därför måste den digitala infrastrukturen uppgraderas, på samma sätt som exempelvis vägnätet. Hittills har marknadskrafterna mest ställt ut löften om vad som komma skall men i praktiken sker det inte mycket i de glest befolkade områdena. De stora investeringarna koncentreras där det finns många lönsamma kunder på en liten yta.
Inte heller staten har tagit sitt ansvar, men har i alla fall kommit så pass långt att man ställt ut en strategi som anger målet 100 mbit/s till 90% av invånarna till 2020. PTS rapport ger intryck av att man redan kommit väldigt långt för att nå detta mål och det riktigt allvarliga är att de som sitter på besluten i regering, riksdag, regioner och kommuner läser tabellerna och lever vidare i tron att allt redan är klappat och klart.
Och det är väldigt långt från sanningen.

torsdag 18 februari 2010

Årets fiasko!

Post- och telestyrelsen är februari månads museieväktare. PTS ligger också bra till för utmärkelsen årets fiasko om den statliga myndighetsfloran skulle komma på tanken att genomföra en egen gala som sammanfattar årets bedrifter.
Anledningen är den bredbandskartläggning som presenterades förra veckan. Där sägs att endast 2800 hushåll och arbetsställen saknar bredband idag. I hela landet!
Det sägs också att 56% av glest befolkade områden har tillgång till 10mbit/s. Idag!
I Värmland är nivån 46%
Detta är naturligtvis helt uppåt skogen fel. En teoretisk stureplansberäkning som helt saknar verklighetsförankring. Här ute vet vi hur det förhåller sig. Många stånkar fortfarande på vanliga telefonmodem, andra sliter sitt hår över hopplösa mobila nät och hur många kan få de 10 mbit som kommer vara en nödvändighet om några år? Att var tredje landsbygdsbo i Torsby kan få den nivån redan nu är skrattretande!

Avgrundsdjup okunnighet om landsbygden villkor och situation är en egenskap för den som kan få utmärkelsen månadens museieväktare och PTS klavertram gör dem nästan överkvalificerade.
För den som vill grotta ner sig mer i eländet, kan läsa mer här
Skövde kommun - som var snubblande nära att vinna i februari - klarade sig därmed, men ligger risigt till inför mars...

tisdag 2 februari 2010

Debatt: Strunta i prognoserna!

Ledare i VärmlandsBygden 28 januari
Befolkningsutveckling. Ett ord så får kalla kårar att löpa längs ryggraden på politikerna i åtminstone hälften av Värmlandskommunerna.
Men vad är egentligen syftet med dessa bedömningar?

I Årjäng älskar man att retas med prognosmakarna. För denna avlägset belägna kommun ritades i början på 1970-talet en kurva i en länsplanering som förutspådde att siste Årjängsbon släcker ljuset runt år 2000.
Årjäng blev istället ett föredöme 1998-2008 är man en av tre kommuner i Värmland som ökar sin befolkning. Alla andra minskar. Tack vare att man utnyttjade sina förutsättningar maximalt.

Region Värmland lämnade i höstas sitt bidrag till prognosstacken. Det handlade om förväntad utveckling för länet fram till 2030. En ambitiös ansats i dessa föränderliga tider, där det hoppfullaste ljuset och djupaste mörkret på näringslivets himmel ligger så ofantligt nära varandra och där morgonkaffets kvalitet hos en direktör i fjärran land kan avgöra framtiden för tusentals anställda i vår lilla avkrok.
Men i alla fall: Eftersom Region Värmland ”ägs” av länets kommuner så fick ju rapporten inte vara hur frispråkig som helst. Att rita en linje som tömmer en kommun skulle ju leda till interna besvärligheter och därför uttryckte man sig med både hängslen och livrem. Tre scenarier till hur befolkningen kommer utvecklas levererades. Tre kurvor som gjorde att ingen kunde dra några slutsatser alls.
För ovanlighetens skull tackar vi Region Värmland för denna intetsägande rapport.

Vad påverkar då utvecklingen för Värmland? Och vad lär vi oss av att rita framtiden med hjälp av historien?
Vad vi vet är att folk flyttar till jobb. Hög arbetslöshet minskar omflyttningen, eftersom det ändå inte finns så stort utbud. När arbetslösheten sjunker så ökar rörligheten.
Men andra behov kommer nu in i bilden. Viljan att pendla och möjligheterna att jobba på distans ökar. Samtidigt växer spännvidden i boendekostnaderna. Gå ut på nätet och sök på villor som kostar under 400 000 kronor – vilket är mindre än en fjärdedel av snittpriset för ett hus idag. Du finner bland annat en 148 kvadratsvilla i Nykroppa för 375 000 kronor. I Karlstad har du svårt att komma under 1,5 miljoner för ett liknande hus.
Kanske kommer detta få betydelse i framtiden?
Och hur blir utvecklingen i vår omvärld? Är inflyttningen av holländare bara början när trängseln i städerna ökar.

Förre generaldirektören för Glesbygdsverket Pia Enochsson var på sin tid mycket kritisk till befolkningsprognoserna. De blir en självuppfyllande profetia, menade hon, för vem vill flytta till en kommun som beskrivs som dödsdömd?
Och däri ligger konspirationsteorin.
Är det möjligen så att prognoserna inte har till syfte att spekulera om framtiden utan faktiskt vill påverka den samma? Utgör de underlag som gör att beslutsfattare koncentrerar offentliga och privata investeringar runt de större orterna? Något som osvikligt leder till att prognoserna förverkligas och experterna i efterhand kan peka på att man hade rätt.
I så fall ska vi alla ta lärdom av Årjäng. För visst bor det väl fortfarande någon kvar där?

Osakligt gnäll på jägarkåren

Jag är inte jägare och lär inte bli det heller. Men jag har den största respekt för jägarkåren och ogillar att den blivit så utskälld bara för att den utförde en beställning från regering och naturvårdsverk. Att den jägare som sköt en varg två minuter för sent dessutom ska misstänkas för jaktbrott är helt sanlöst.
Vargjakten har fått debatten om jägarna att urarta helt och hållet, det finns de som tror att det enbart handlar om en mordisk hobby. Men se här, viltolyckorna ökar vilket skapar lidande och stora kostnader för samhället. Och vilka är det som ser till att viltstammarna håller en för mänskligheten "lagom" nivå? Som håller efter älgar, vildsvin och rådjur. Och vem skulle rycka ut i samhällets tjänst efter 10 år i Naturskyddsföreningens Sverige då vi har 1000 vargar, varav hälften går och smyger runt tätorterna?