Två nya museum

I molkom har 9 hektar mark ombildats till reservat Dansarebacken.

I Värmlands största museum, Torsby kommun, har ett reservat ombildats och växt. Horsstormyren-Storberget omfattar nu 459 hektar, varav 376 hektar skogsmark. Under förutsättning att jägarna i området tar med sig egen ved så har de tillåtelse att elda där under sin jakt. Att elda upp några pinnar som finns just där, är nämligen inte tillåtet. Så nu klassas även torra grenar som skyddsvärda.

Museieväktare, september: Riksantikvarieämbetet

Efter en lång semester knackade Riksantikvarieämbetet på porten till månadens museieväktare. I samband med att LRF försöker påverka kulturmiljölagen framkommer nämligen att antalet fornminnen formligen exploderat. Idag finns 1,7 miljoner fornminnen på 600 000 platser i landet. Alla lika viktiga. Alla lika besvärliga när någon form av utveckling ska ske.
1996 fanns det "bara" 163 000 viktiga platser.
Detta är naturligtvis fullständigt orimligt. Hur mycket kostar detta? Och till vilken nytta? Hur många är överhuvudtaget i ett skick som gör dem värda att visa upp?
Ni som vill studera tokerierna själva, använd er av den här länken

Två nya museum

Två nya museum har bildats i Torsby och Eda kommuner. Det i Torsby heter Kvarnberget och är 23 hektar stort. Edas heter Kvickneåsen och är 89 hektar stort. I bägge fallen hade markägarna krävt ersättningsmark, men som vanligt har ett sådant krav inte kunnat bli verklighet.
Gemensamt har de också att det ska främja friluftslivet men framförallt för Torsbys del finns det nu tillräckligt med friluftsreservat för att varenda svensk ska kunna få sin egen lilla stig att gå på.
Att reservaten innebär en begränsning av möjligheten att producera förnybar, ren energi, det tar Länsstyrelsen ingen hänsyn till.

Ljusskyggt i Karlstad

Karlstad gör - i likhet med många andra mellanstora städer - anspråk på att låta lite större än vad man egentligen är. Den stora ljusskylt som monterades upp på Åhlens vägg har blivit mycket omdebatterad och nu har den klassats som en störning. Länsstyrelsen har bestämt att den inte får lysa på kvällar och nätter av hänsyn till de närboende.
Undrar vad de boende på Picadilly circus i London skulle reagera om de fick höra om kontroversen i Karlstad.

Reaktorkramarna blir svaren skyldiga

Det var som en fläkt av en svunnen tid att med en SVT kamera i näsan prata kärnkraft. Det var minsann inte igår. Men samtidigt, argumenten finns kvar och det trista är väl att de argument som kärnkrftsmotståndarna gick till val på 1980, fortfarande stämmer vartenda ett.
Nu är debatten igång igen och naturligtvis är det centerpartisterna som står i fokus. För vi har ju ändrat oss, sägs det.
Det är dock inte sant. Centerpartiet tycker inte mer om kärnkraft nu än tidigare, men tyvärr har vi ju inte majoritet för den inställningen varken i regeringen eller i riksdagen. Dessutom finns det en verklighet som säger att Sverige är ett av världens mest kärnkraftsberoende länder. 45% av vår el kommer därifrån och det är en betydligt högre andel än det nu så utsatta Japan. Vi är väldigt sårbara och energisystem tar tid att ställa om. Därför är det inte rimligt att med årtalserxcersis hugga fast när reaktorerna ska vara avvecklade. Vi får acceptera att de finns där ytterligare en rejäl stund.
Uppgörelsen 2009 innebar också historiskt stora satsningar på alternativen. De förnybara energikällornas andel av den totala produktionen växer därför snabbt och det minskar den sårbarhet som blir så tydlig i katastrofens Japan.
Vi ställer också så höga krav på ny kärnkraft att den förmodligen aldrig blir byggd.

Samtidigt väntar vi på reaktorkramarnas förklaring. Hur ska ni finansiera all den där kärnkraften som ni gillar så mycket? Och vem ska försäkra den? Och när kommer er slutliga lösning på slutförvaret av avfallet. En fråga som förblivit obesvarad i åtminstone 35 år?

Jordbruksverket i galen tunna

Jordbruksverket har granskat om den svenska grisproduktionen har högre kostnader till följd av de högre kraven inom miljö och djuromsorg. Verket hävdar att det i stort sett inte finns några merkostnader.
Men hur har man egentligen räknat? För om de hårdare reglerna vore lönsamma så skulle ju resten av världen använda dem. Men nu gör de inte det eftersom det inte är tillräckligt lönsamt.

Samtidigt är det ingen bra strategi för grisnäringen att ifrågasätta djuromsorgskraven. För det första kommer ingen regering acceptera att de hårdare svenska reglerna sänks - och det ska branschen inte heller önska. För det andra skulle ett extrabidrag som kompenserar för reglerna säkert bli omgärdat av så mycket krångel att det kostar mer än det smakar.
Nej, se till att den svenska maten betingar ett högre värde i butiksledet, antingen genom sänkta marginaler i handeln, eller genom högre pris.
Samt att den offentliga sektorn upphör med dubbelmoralen att slå vakt om hårda djuromsorgsregler - men sedan göra sina matinköp med lågt pris som enda parameter.

Miljö viktigt för allt - utom mat

Det har avslöjats att tillverkning av billiga läkemedel (som säljs i Sverige) orsakar miljöproblem i Indien. Omedelbart efter att detta kom fram så sätts ett omfattande arbete igång som syftar till att ställa hårdare miljökrav på tillverkningen. Från och med nu ska inte bara priset stå i centrum utan även miljön ska finnas med som en parameter när landstingen gör sina inköp.
Jag tycker självklart det är bra. Vi måste ta ansvar för de konsekvenser som produktionen av billiga prylar orsakar i andra länder. Vi har också sett många liknande granskningar de senaste åren. Det har varit billiga fotbollar, billiga kläder, billiga gatsten, med mera.
Men maten då? Undrar någon.
När ska de miljö- och djursomsorgskonsekvenser som importerad mat orsakar i andra länder leda till bot och bättring här hemma?
När avknipsade grissvansar i Tyskland, trångbodda kycklingar i Danmark och skövlad regnskog i Sydamerika få svenska kommuner och landsting att säga nejtack till sådan mat?
Varför ska miljö och andra omsorgskrav gälla allt annat förutom mat?

Museieväktare februari: Skogsstyrelsen

En grov brottsling med Frykerud som hemmahamn har avslöjats. Med hjälp av satellitbilder har Skogsstyrelsen upptäckt en skogsavverkning på en och en halv fotbollsplan och det hela ska nu utredas polisiärt. Händelsen kan inte betraktas som ringa eftersom man som skogsägare är skyldig att rapportera in alla avverkningar över ett halvt hektar.
Vilken tur att rättsapparaten rycker in mot dessa illasinnade gärningar. För visst behöver det bli hårdare tag mot folk som gör saker på sina egna marker!
Månadens museieväktare blir därmed Skogsstyrelsens värmlandskontor.