fredag 23 mars 2018

Klagomålet - en mänsklig rättighet?

Publicerad i Skogsland mars 2018

Hur kan en internationell konvention som vill ge allmänheten möjlighet att påverka nya gruvor, leda till att en liten skogsavverkning stoppas? Frågan är än så länge hypotetisk men klagorätten är ett viktigt test av hur lätt det ska vara för medborgarna att tvinga varandra till domstol.

Utöver självklarheter som yttranderätt och offentlighetsprincip så har många aktörer - bland annat LRF - formell rätt att yttra sig inför viktiga myndighetsbeslut, exempelvis bildande av naturreservat. Därefter har vissa en mer exklusiv rätt att överklaga besluten. Exempelvis berörda markägare.
De här rättigheterna är inga konstigheter och därför var det ganska odramatiskt för Sverige att 2005 börja införliva Århuskonventionen i svensk lag. Dess grundläggande principer om att allmänheten genom större miljöorganisationer ska få insyn i - och kunna påverka utgången av - projekt som har stor påverkan på miljön är fullt rimliga. Bland exemplen fanns gruvor, hamnanläggningar och kärnkraftverk.

Men så hände något.
Rätten för vem som kan överklaga beslut har i konventionen ju en undre gräns. Dock ingen övre. Därför har Sverige sedan dess sänkt kraven för vilka miljöorganisationer som hade denna klagorätt. 2005 krävdes det 2000 medlemmar. Idag räcker det med 100. Och det behöver inte ens vara en svensk organisation för att få rätten att överklaga myndighetsbeslut i domstol.
Vi har sett konsekvenserna av detta i rovdjursförvaltningen, i frågor om avverkning av fjällnära skog och i tillståndsprövning av vattenkraft.
Men detta anses inte tillräckligt och det är här avverkningsanmälningarna kommer in i bilden. Dessa är idag inga beslut och skogsvårdslagen innehåller ingen rätt för miljöorganisationer att överklaga. Detta föreslog dock den skogspolitiska utredningen en ändring på i höstas. Visserligen skulle bara de fåtalet ärenden där Skogsstyrelsen fattar någon form av beslut omfattas, men det öppnar ändå en dörr på glänt - och historien har lärt oss att denna glipa lätt kan växa.

"att fler miljöärenden hamnar i domstol kommer inte förbättra miljöarbetet. Tvärtom"
Det kan vara pedagogiskt svårt att gå emot denna påstådda förstärkning av demokratin, men att fler miljöärenden hamnar i domstol kommer inte förbättra miljöarbetet. Tvärtom. Risken är överhängande att mängder av småärenden kommer förlama domstolarna - utan att det ger någon miljönytta.
Men ännu värre är att det kommer trycka miljödebattens olika sidor ännu längre ifrån varandra.
När vi egentligen skulle behöva det rakt motsatta.