fredag 22 april 2022

I skogen är förvirringen total

Replik på en artikel i Land Skogsbruk:

En ”vanlig” företagare kan ta reda på vad som gäller för verksamheten. I skogen är förvirringen total och de krav som myndigheterna nu ställer är praktiskt omöjliga att genomföra.


Pierre Kjellin har i en debattartikel menat att skogsägare, på samma sätt som en däckverkstad, måste anpassa sig när marknad och regelverk förändras. Problemet är du inte kan jämföra situationen i ett annat företag, med att bedriva jord- och skogsbruk. Jag har själv testat.


Skogsstyrelsens nya tolkning av artskyddsförordningen har skakat om Skogssverige. Debattören menar dock att vi ska hacka i oss denna nyordning och jämför med situationen för en däckverkstad. Men jag vågar påstå att det är ganska stora skillnader. De regler som omfattar verkstäder, restauranger eller bussbolag är tydliga och lätta att hitta – även om det säkert finns många även där som tycker regelbördan är för omfattande.


Det största utrymmet i debatten har upptagits av situationen för alla vilda fåglar. De ska skyddas på individnivå alldeles oavsett om de är sällsynta eller ej. Vilket innebär att inga fåglar får störas – däremot får vissa av dem skjutas. Vilket skapar märkliga incitament i skogsägarled.

Men som verksamhetsutövare försökte jag ändå göra rätt för mig genom att fråga ansvariga myndigheter vad som gäller – för detta har de nämligen skyldighet att upplysa mig om. Jag vänder mig till Skogsstyrelsen och min första fråga gäller exakt vilka arter som jag behöver ta hänsyn till i våran skog. Jag får då en länk till bilaga 1 i artskyddsförordningen där det finns en 60 sidor lång förteckning över arter som omfattas, så länge de märks med bokstaven n eller N. Dessutom bjuder myndigheten på en länk till ett domslut i EU-domstolen, översatt till lätt svenska. (Ja, jag är ironisk).

Till stöd finns också den så kallade rödlistan där cirka 1 400 arter som påverkas negativt av skogsbruk beskrivs. 

Jag följer upp svaret med nya frågor. Nu när jag har listan över arter vill jag veta vilken typ av hänsyn som Skogsstyrelsen tycker jag ska ta för var och en av dem.

Jag får ett hövligt svar från en (stackars) handläggare som menade att de fått ganska många frågor den senaste tiden men att de skulle återkomma så snart som möjligt. Det gjorde de aldrig.

Jag går vidare. En av de uppenbara störningarna av fågellivet är alla de turister som vistas i det reservat som vår skog ligger i. Betraktas detta som ett problem undrar jag och riktar mig till Länsstyrelsen. Ska jag hindra besökarna att gå på min vandringsled? Ska jag sätta upp skyltar eller införa ett maxantal på leden per dygn? Här kommer det inget svar alls.

En som däremot fått svar är en skogsägare i Jämtland. Han fick ett beslut med en lång lista över hur inventeringen av fågellivet skulle gå till. Som bland annat innehöll krav på att notera om den tretåiga hackspetten var av han- eller honkön. Ärendet ligger nu för prövning i domstol. 

Det borde även publiceras i Grönköpings Veckoblad.

Sammanfattningsvis: En ”vanlig” företagare kan utan större bekymmer ta reda på vad som gäller på sin verksamhet. I skogen är förvirringen total och de krav som myndigheterna nu ställer är inte bara orimliga – utan praktiskt omöjliga att genomföra.

Det är som om en däckverkstad bara fick byta höger bakdäck mellan februari och juni.

tisdag 12 april 2022

Myndigheter förvirrar skogsägare - och varandra

I februari meddelade Skogsstyrelsen att Artskyddsförordningen ska tolkas så att det ger ett strikt skydd åt alla fåglar - på individnivå. Det innebär att inga fåglar får störas med främsta fokus på häckningstiden. Detta gäller alltså oavsett om fågeln är sällsynt eller ej.

Detta innebär ett utvidgat och fullständigt inventerings - och kunskapsansvar för varje enskild skogsägare.

Ungefär en månad senare meddelade Naturvårdsverket att Skogsstyrelsen måste ha missförstått det hela.

Statens ansvariga myndigheter är alltså inte överens om vad som ska gälla.

Skogsstyrelsen i Jämtland har dock inte vilat på hanen utan utdelat ett föreläggande till en markägare som gjort en avverkningsanmälan. För att skoja till det litegrann lade jag ut detta på min Facebook den 1 april, vilket fick de allra flesta att tro att det faktiskt var ett aprilskämt - vilket det alltså inte var, tyvärr.

För att ändå illustrera hur vilse vår skogliga myndighet har gått i denna fråga kommer här föreläggandet i sin helhet och det krävs ingen djuplodande kunskap om skogsbruk för att inse att det här är krav som innebär att skogsbruk blir i stort sett omöjligt att bedriva:

Skogsstyrelsen har idag meddelat följande till en skogsägare ang inventering av de fridlysta fåglarna tretåig hackspett, spillkråka och lavskrika.

a. Inventeringen ska ske så att inventeraren går längs linjer som
ligger på maximalt 100 meters avstånd från varandra och på
sådant sätt att ingen punkt i beståndet ligger mer än 50 meter
från linjerna.
b. Inventeraren ska gå genom beståndet och notera allt denne ser
och hör och markera detta på en karta. Det som noteras ska
bland annat inbegripa följande:
i. Noteringar av sedda fåglar av respektive art. Det ska
om möjligt noteras om det rör sig om hanar, honor eller
årsungar.
ii. Noteringar av läten, exempelvis trumningar eller ungar
som låter.
iii. Aktiva bon, alltså bon där häckning pågår.
iv. Färska, men obebodda bon.
v. Träd med färska ringhack av tretåig hackspett.
vi. Färska hack från spillkråka.
c. Inventeringen ska ske vid minst tre tillfällen under tidsperioden
1 april till sista juni 2022. Minst ett besök ska ske under april
månad, minst ett besök ska ske under andra halvan av maj, och
minst ett besök ska ske under andra halvan av juni.
d. Inventeringen ska ske under tidig gryning fram till sen
förmiddag.
e. Inventeringen ska ske vid lämpliga väderleksförhållanden,
vilket innebär att det inte får vara kraftiga vindar eller kraftig
nederbörd.
Inventeringen ska presenteras skriftligen och skickas till
Skogsstyrelsen. Det presenterade materialet ska minst
innehålla följande:
a. En metodbeskrivning som visar hur inventeringen har
genomförts.
b. Uppgifter om vem som har genomfört inventeringen.
c. Uppgifter om när inventeringen genomförts med start och
stopptid för respektive inventeringstillfälle samt datum för
inventeringstillfället.
d. Noteringar av väderleksförhållanden.
e. Resultatet av inventeringen.
f. Slutbedömning där de insamlade uppgifterna sammanställts
och det framgår en bedömning från inventeraren angående
fåglarnas fortplantningsområden samt viloplatser