Debattartikel i NWT 2022-01-18
Skogen har varit – är och förblir en viktig del när vi bygger vårt välstånd. Den genererar jobb, tillväxt och intäkter till landet och spelar en helt avgörande roll när vi ska ställa om till ett miljömässigt hållbart samhälle.
Att ta ännu mer areal ur produktion kommer därför ge negativa effekter på tillväxt och miljö.
När Region Värmland ska påbörja bygget av ett nytt centralsjukhus kommer den första byggnaden ha en stomme i trä. Det är bara ett av många exempel på där vi kan byta ut den svarta, fossila kolatomen mot den gröna, förnybara. Vi har via utvecklingen av den värmländska bioekonomin sett hur skogens fiber kan nyttjas i stort och i smått inom allt fler områden. Det är produkter och tjänster som hjälper oss att göra resan till ett mer hållbart samhälle. Detta sammanfattas på ett bra sätt i den skogsstrategi som Region Värmland deltog i framtagande av – under ledning av Länsstyrelsen.
Därför ser vi med oro på signaler som säger att vi ska begränsa brukandet av den svenska skogen. Inte minst gäller detta utvecklingen inom EU. Därför skrev ledare för 21 regioner under våren 2022 ett brev till dåvarande regeringen där vi tillsammans framförde krav på ett tydligt agerande så att inte det svenska skogsbruket bakbinds av nya EU-regelverk. Vi konstaterar nu att såväl den gamla som den nya regeringen har markerat på ett bra sätt i de här frågorna och utgår ifrån att det kommer fortsätta jobbas för detta.
Till detta fogas sedan en tid tillbaka det globala ramverket för biologisk mångfald som pekar på att 30% av mark och hav ska skyddas i varje land.
Men för att kunna jobba mot ett mål, måste såväl målet som konsekvenserna vara rimliga. Det måste också bygga på enhetliga definitioner, men några sådana finns dessvärre inte. När Naturvårdsverket 2021 gjorde en jämförelse mellan hur olika EU-länder rapporterar in sitt skydd så var skillnaderna påfallande. Sverige rapporterar i stort sett bara in de arealer där brukandet till stora delar är helt begränsat. Medan andra länder inkluderar arealer med en betydligt lägre grad av skydd. Om vi skulle räkna som exempelvis Tyskland eller Storbritannien så skulle det kunna omfatta drygt 50% av vår landareal. Att jämföra med de 14% som vi rapporterar in.
Samtidigt kommer ett minskat brukande av skogen få konsekvenser. Antingen får vi importera råvara - eller minska produktionen i näringslivet. Med nedläggningar, färre jobb och framför allt färre klimatsmarta produkter som följd. Det är inte bra för vare sig Värmland eller världen.
Till detta kommer kraftigt stigande kostnader för reservatsbildning och vi tvivlar på att någon regering – oavsett färg – är beredd att hantera den ökningen.
Vi välkomnar därför landshövdingens önskan om dialog om utvecklingen i skogen och deltar gärna i denna. Vårt fokus kommer då vara att jobba vidare utifrån bioekonomins roll och vårt gemensamma skogsprogram så att får en större roll i arbetet för ett hållbart Värmland som förändrar världen!
Erik Evestam (c)
Ordförande Regionala Utvecklingsnämnden
Stina Höök (m)
Vice ordförande Regionala Utvecklingsnämnden
