Hotet mot vattenkraften

Utrivningar av dammar fortsätter att väcka frågor och oro. Den här artikeln i VF tydliggör vilket läge som detta befinner sig i: Rätten att riva ut en anläggning som man inte behöver är inhuggen i lagstiftningen sedan över 100 år tillbaka. Om någon annan ordning ska gälla så behöver lagstiftningen ändras och målet då måste vara att förenkla juridiken så att det går att göra rimliga anpassningar och överlåtelser till andra aktörer.

Men något arbete på regeringsnivå vad gäller det, finns inte. Många riksdagsledamöter och andra har försökt lyfta frågan, dock förgäves än så länge.

Vad gäller vattenkraften så är jag orolig för att de ändringar som regeringen nu föreslår inte är tillräckliga för att säkra den småskaliga vattenkraftens fortlevnad. 

Det är oerhört viktigt för Värmland att vi tar hand om vattenkraften. Man kanske kan tycka att en mindre anläggning inte har någon nationell betydelse, men man ska snarare tänka att befintliga verksamheter genererar kilowattimmar till sina bygder och även ur ett beredskapsperspektiv är det otroligt viktigt. Behovet av el kommer att öka med 70 procent inom en tioårsperiod och den strömmen har vi inte idag och vi vet också att etableringar i Värmland inte blir av på grund av att det saknas elkapacitet i framför allt de västra delarna. Så det är här är allvarligt för både Värmlands konkurrenskraft och större än bara en enskild.

Konkurrenskraften hotas när åtgärder på elnätet dröjer

I Elkraft Värmland har vi samlat krafter från olika sektorer för att kartlägga framförallt näringslivets behov av elkapacitet. Omställningen pågår för fullt och detta kommer ställa ökade krav på hela elsystemet - även i Värmland. 

Inför vår stora energikonferens den 6 december skrev vi tillsammans en debattartikel som publicerades i Dagens Industri där vi beskriver situationen.

Den gröna omställningen pågår i hela landet och kräver snabbare elektrifiering än vad nuvarande system mäktar med. Vi ser behov som ökar i högre takt än utbyggnaden av nätkapacitet och produktion – nu behövs fler insatser från statligt håll om Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft.

Det är lätt att tro att den gröna omställningen står och faller med de stora, energikrävande anläggningar som är under uppbyggnad i norra Sverige. När det skakar kring enskilda etableringar, kraxar olyckskorparna som om hela klimatomställningen vore på väg att ställas in. Då är det viktigt att påminna sig om att elektrifieringen pågår för fullt även i andra delar av landet. 
Låt oss ta vårt hemmalän, Värmland, som exempel. 

Våra energikrävande tillverkande industrier står redan i dag för hälften av elanvändningen, och kommer att behöva ännu mer el inom en snar framtid. I ett högscenario ökar länets behov från nuvarande 6 TWh till närmare 10 TWh fram till 2030.  Här finns en basindustri som exporterar över hela världen. Bolagen inom massa- och pappersindustrin och våra ståltillverkare vittnar om hur tillgången på fossilfri el är en stark konkurrensfördel på en global marknad. Så de ställer om, med siktet inställt på helt fossilfria produktionskedjor. Transportnäringen är en annan bransch där tekniken tar gigantiska kliv, elektrifieringen av tunga lastbilar går snabbt framåt och laddinfrastrukturen behöver byggas ut i samma takt. Ofta är det dessutom just transporterna som är den sista viktiga länken i den fossilfria kedja som andra bolag strävar mot.
Här har vi alla ett ansvar att bidra till lösningar. I Värmland har vi goda erfarenheter av samverkan. Näringslivet, länets kommuner, energibolag, regionen och länsstyrelsen samlas nu i en långsiktig process för länets energiomställning. Vi har bildat Elkraft Värmland, ett samarbetsforum med fokus på energifrågor. Här samlas vi för att hjälpas åt att lösa de frågor vi kan påverka, lokalt och regionalt i Värmland. Vi är inne i en intensiv process av lokal och regional energiplanering i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. I våra olika roller tar vi ansvar för nätutbyggnad, tillståndsprocesser, att öka elproduktionen och uppmuntra elkunder att jämna ut elanvändningen. Vi finansierar projekt som ska hitta nya lösningar för flexibilitet, lagring och samverkan. Vi gör det vi kan, men har inte rådighet över allt.
Det som bromsar omställningsarbete, investeringar och nyetableringar är alltså inte brist på vilja, innovationsförmåga, tekniklösningar eller förmåga att arbeta tillsammans. Det är tillgången på el och effekt. I Värmland ser vi ett växande gap mellan förväntat elbehov och elproduktion de närmaste åren, samtidigt som stamnätets begränsade kapacitet sätter stopp för både ökad produktion och ökat uttag just nu. 

En lösning i form av ett förstärkt stamnät väntas vara på plats först om drygt tio år. Då har Svenska kraftnät förhoppningsvis färdigställt det så kallade Karlstadsbenet, 46 mil med dubbla 400-kilovoltledningar som ska förse Värmland, Västra Götaland, Dalarna och Jämtland med mer effekt. Men tio år är en lång tid, och vi är bekymrade över att detta jätteprojekt riskerar att dra ut ännu mer på tiden. Värmland har inte råd att vänta in nytt stamnät, vi behöver effekten redan i dag. 
Det som nu krävs är att vi tillsammans skapar de nödvändiga förutsättningarna om vi menar allvar med den gröna omställningen och budskapet om att hela landet ska fungera.
·       På kort sikt handlar det om att berörda myndigheter ges rätt förutsättningar för att ytterligare intensifiera arbetet med att korta ledtiderna och effektivisera tillståndsprocesserna så att nya ledningar och nyproduktion kommer på plats så snabbt som möjligt. Här pågår många bra initiativ, men vi får inte riskera några fördröjningar i processen med att få denna viktiga infrastruktur på plats. 
·       Vi behöver också hjälpas åt för att minska behovet av tillförd energi inom industrin – skapa incitament för att skynda på energieffektiviseringen där. Då minskar samtidigt belastningen på elnätet.  
·       Vid våra möten med företagen hör vi också en stark önskan om förutsägbarhet och långsiktighet inom energipolitiken. Med tydliga spelregler i en annars skakig värld, blir förutsättningarna för att våga satsa på elektrifiering bättre. Visa samma vilja som i försvarsfrågorna, kliv över partigränserna för att hitta en brett förankrad väg framåt.

Omställningen ger möjligheter för vårt näringsliv att förbli konkurrenskraftigt, generera jobb och tillväxt i hela Sverige

Omställningen ger möjligheter för vårt näringsliv att förbli konkurrenskraftigt, generera jobb och tillväxt i hela Sverige. Men för att detta ska lyckas, måste den gemensamma bilden av vad som behöver göras, delas av fler. Förankringen hos de som berörs av såväl ledningar som energiproduktion är en mycket viktig del som alla aktörer har ett ansvar för. Både i tillståndsprocesser och ersättningsmodeller. Flera saker har redan presenterats i den här riktningen, men sannolikt kan mer behövas.
Idag (6 december) samlas Värmland för energikonferens. Där ska vi fortsätta arbetet med att hitta lösningar för att möjliggöra elektrifiering och för ett fortsatt konkurrenskraftigt svenskt näringsliv.  Vi gör det vi kan för att underlätta omställningen som redan nu pågår med full kraft. Här behövs en gemensam kraftsamling, lokalt, regionalt och nationellt.
Elkraft Värmland
 
Erik Evestam (C), regionala utvecklingsnämndens ordförande, Region Värmland
Stina Höök (M), regionala utvecklingsnämndens vice ordförande, Region Värmland
Georg Andrén, landshövding Värmlands län
Johan Lindehag, vd Ellevio
Erik Kornfeld, vd Karlstads Energi
Johan Larsson, vd Kristinehamns energi
Sandra Sundbäck, vd Handelskammaren Värmland