Bygden sköter vattnet bättre än staten

Debattartikel i NWT

Länsstyrelsen har fått många slängar i den här bloggen. Och nu är det dags igen. I ett område i Årjäng vill man bilda naturreservat. Detta trots att bygden med eftertryck visat att man är fullt kapabel att sköta området själva - med utvecklad flora och fauna. De värden som finns där, har man nämligen skapat genom ett hårt och medvetet miljöarbete. 

I detta ämne skrev jag en debattartikel som publicerades i

Länsstyrelsen vill bilda naturreservat i Sandaälven/Edsälven i Årjängs kommun. Detta trots att man inte visat hur man kan sköta vattnet bättre än bygden självt. Det här är ett bevis för den fartblindhet som råder i reservatsarbetet där antal hektar mark är viktigare än naturen som ska skyddas.

Vattendraget har tveklöst värden som behöver skötas med varsam hand. Men värdena finns inte där av en slump. Från att ha varit en rensad flottled, har älven återställts av bygdens eget folk. Lekplatser för fisk har byggts, kräftor har planterats in och vattnet har kalkats. Den lokala Fiskevårdsområdesföreningen (vars område är mycket mer omfattande än reservatsgränsen) har tagit fram en detaljerad plan för området – vad som har gjorts och vad som behöver göras. Belöningen för detta viktiga miljöarbete blir att marken ska läggas under statlig förvaltning.

Planerna på ett reservat presenterades vid ett välbesökt möte våren 2011. Tjänstemännen från länsstyrelsen mötte då ett kraftigt motstånd och flera gånger ställdes frågan på vilket sätt staten kunde sköta området bättre än bygden. Något svar gavs aldrig eftersom länsstyrelsen varken har någon skötselplan eller budget för området. Det enda man tycks veta är att området måste skyddas från de markägare som skapat de höga natur- och miljövärdena.

Fiskevårdsområdesföreningen sträckte på mötet ut handen mot länsstyrelsen och ville diskutera vilka ytterligare åtgärder som behövdes, samtidigt som man med det sunda bondförnuftet tillade att ett frivilligt samarbete skulle ge ”mer miljöarbete för pengarna” än ett påtvingat reservat. Förslaget möttes med en iskall hand.

Ordväxlingen mellan markägare och myndighet har sedan dess varit riklig och lokalt är man orolig för att ett reservat kommer förstöra området. Och det är en berättigad oro. Av länsstyrelsens egen sammanställning framgår nämligen att nästan en tredjedel av länets reservat saknar relevanta skötselplaner. I flera av dem bedöms behovet av revidering som akut.

Det här duger inte. Ett reservat måste ha tydliga mål som regelbundet följs upp så att det kan visas att kvaliteten bibehålls. Annars är det slöseri med skattebetalarnas pengar och med naturens resurser.

Årjängsfallet visar också den rättslöshet som råder på det här området. Om du är en tyst och snäll markägare, så får du din ersättning, men om du av någon anledning ogillar planerna, så är processen nästan omöjlig att stoppa. De skyddsvärden som anges är svåra att granska och möjligheten att få rätt mot staten, är obefintlig.

Det här skapar ingen bra grund för samarbete och att fortsätta på den inslagna vägen kommer bara ge förlorare. Det river upp nya sår i bygderna och det förstör det samarbetsklimat som är avgörande för att ett skyddat område ska utvecklas som planerat.

 NWT.

Det är företagen som står för tillväxten

Värmlands företagarorganisationer gjorde ett gemensamt utspel i   NWT 24 september. Detta inför Region Värmlands stora konferens om den nya Värmlandsstrategin. Anledningen var att vi inte är riktigt nöjda med de prioriteringar - eller brist på de samma - som länet hittills levererat. Vi ville också markera att det faktiskt är FÖRETAGEN som står för tillväxten.

Debattartikeln i sin helhet:
Punkterna speglar många av våra medlemsföretagares önskan om vad som är viktigt för deras verksamheters utveckling och har även det gemensamt att frågorna ägs av det offentliga Värmland, skriver Anna Hedberg med flera.

I dag samlas det offentliga Värmland och andra aktörer för att enas om länets framtida tillväxtstrategi. I ett gemensamt inspel har Företagarna, Handelskammaren Värmland, LRF och Svenskt Näringsliv enats om ett antal punkter, med tillhörande åtgärdsförslag.

Punkterna speglar många av våra medlemsföretagares önskan om vad som är viktigt för deras verksamheters utveckling och har även det gemensamt att frågorna ägs av det offentliga Värmland.

1) Infrastruktur. Behoven är många och åsikterna går ibland isär, beroende på var i länet man lever och verkar. Av yttersta vikt är att politiken lägger full kraft på de mål man enas om och ser till att konkreta resultat uppnås.

Önskade åtgärder: Gemensamt starkt lobbyarbete för att sätta Värmland på kartan i den nationella infrastrukturplanen; Kartläggning över möjligheter till alternativa investeringslösningar; Ta fram ett enhetligt material som tydliggör vilka mål som gäller, så att alla värmländska lobbyaktörer kan tala med enad röst.

2) Bredband. Värmlands landsbygd har hamnat på efterkälken. Alltför många kommuner saknar konkreta handlingsplaner för hur den digitala klyftan ska överbryggas.

Önskad åtgärd: Att länets samtliga kommuner tar fram handlingsplaner för hur ett höghastighetsbredband ska nå ut till alla företag och invånare.

3) Offentliga upphandlingar. Offentlig sektor är en stor potentiell marknad för många värmländska företagare.

Önskade åtgärder: Att kommuner och andra offentliga aktörer upphör med osund konkurrens gentemot privata företag; Dela upp stora upphandlingar i mindre delar så att alla företag som vill kan vara med och lämna anbud; Snabba på införandet av LOV och utmaningsrätt inom samtliga kommuner.

4) Planfrågor. Många är de företag som önskar att expandera eller etablera sig i länet. Alltför ofta uteblir investeringen till följd utav att det inte finns detaljplanerad mark för ändamålet.

Önskad åtgärd: Detta är inte acceptabelt och skall omgående åtgärdas.

5) Tillstånd och handläggningstider. Företag är beroende av olika tillstånd på kommunal och regional nivå och det är ytterst viktigt att myndigheterna inte i onödan krånglar till det och därmed bromsar etableringar som kan skapa jobb och tillväxt.

Önskad åtgärd: Inför servicegarantier i kommunal och regional tillståndsprövning.

6) Kompetensförsörjningen. Drygt var fjärde ung i länet är arbetslös, samtidigt som många företag vittnar om problem med att hitta den arbetskraft man eftersöker.

Önskad åtgärd: Att företagens framtida behov av kompetens i mycket högre grad styr utbudet och innehållet i utbildningarna.

Tillsammans är vi fyra näringslivsorganisationer med något olika inriktningar, prioriteringar och arbetssätt, men vi vill alla se ett blomstrande och konkurrenskraftigt värmländskt näringsliv. Vi arbetar inte alla med samtliga frågor, men vi kan alla stå bakom var och en av dem. Det är frågor som våra medlemsföretag lyft fram som viktiga för deras tillväxt.

Man får inte heller i sammanhanget glömma bort att det är företagen och ingen annan som står för en framtida tillväxt i Värmland.

Anna Hedberg

Regionchef Företagarna Värmland

Anna-Lena Hultman

Vd, Handelskammaren Värmland

Erik Evestam

Verksamhetsutvecklare, LRF Värmland

Urban Svanberg

Regionchef, Svenskt Näringsliv

Bredbandssatsning passerar 1 miljard!

Annie Lööf, Anna-Karin Hatt och Eskil Erlandsson presenterade igår regeringens fortsätta satsning på bredband i hela landet.

I årets budget satsas ytterligare 600 miljoner på utbyggnaden. Den totala bredbandssatsningen för perioden 2012-2014 är, tillsammans med redan beslutade satsningar, därmed uppe i 1,1 miljard kronor.

Ett jättekul besked för alla fiberföreningar som nu står i startgroparna för att få bygga sina nät.

Som tidigare kommer pengarna fördelas på länsnivå och frågan är hur länge de kommer att räcka den här gången med tanke på det tempo som den här folkrörelsen har?

Läs mer om bredband fiberutveckling i Bredbandsbloggen

Ännu ett trist reservatsbrev

Vattendraget Svartån i Filipstad ska skyddas. Skyddas från sina ägare. Skyddas från den lagstiftning som redan finns som skyddar området. Skyddas för att Länsstyrelsen ska kunna räkna in ytterligare drygt 700 hektar mark under kolumnen reservat. Då blir pappa staten nöjd. Och markägarna förväntas tiga och samtycka.

De har ju fått lära sig att det inte är någon idé att kämpa emot, ingen idé att ifrågasätta om den biologiska mångfalden verkligen får det bättre under ett reservat. Och de får ju ersättning för intrånget, heter det. Myndigheten glömmer - eller möjligen struntar i - de olägenheter som ett reservat för med sig i närområdet. Krångel med träd som faller över vägar och som inte får plockas bort utan tillstånd. Krångel med skadeinsekter som sprider sig. Samt allt annat som man inte får göra i området. De glömmer också att marken kanske inte ägs för pengarnas skull. Här har markägarna verkligen kämpat länge för att få behålla sin mark. Några av dem i flera decennier. Men när förslaget till reservatsbeslut landar på bordet så beskrivs inte processen och deras ifrågasättande med ett enda ord. Under det kapitel där myndigheten förväntas beskriva hur man prövat de olika intressena mot varandra (behovet av reservat, ställt mot äganderätten), finns bara samma meningar som står i alla andra liknande beslut. Ett löfte finns dock om att markägarnas remissvar ska ingå i beslutet. Det vore minst sagt anständigt.

Nu finns en remisstid fram till sista december och min gissning är att många kommer ta tillfället i akt att protestera. Tyvärr är dock reservatspolitiken sådan att det är nästan omöjligt att få rätt mot myndigheterna. Skyddsvärdena kan inte ifrågasättas. En reservatsprocess kan inte stoppas.

Det staten vill ta, det tar den.

Är det så det ska va?

Färsk bredbandsstatistik

Nu är det skrytdags!
När Post och telestyrelsen sammanställt bredbandstillgången i landet så intar Säffles landsbygd en hedrande andraplats.
I Värmland har 6% av landsbygden tillgång till bredband via fiber. I Säffle är siffran 49%. Blott Kungälv är bättre.
Nu pågår planerna för utbyggnad i Årjäng, Sunne, Kil, Karlstad, Värmskog.... och i ytterligare några kommuner så har man börjat jobba med frågan.
Bredband har snabbt vuxit till den viktigaste frågan för landsbygdens utveckling och de som inser att det här inte sker automatiskt utan att det krävs ett eget engagemang, den har stora möjligheter att lyckas.
Läs mer om statistiken här

En svensk Kung Richard

I likhet med Mona Sahlin och Håkan Juholt, beskrivs nu Stefan Löfven som socialdemokratins store räddare. Om detta har Johan Norberg skrivit en krönika i Metro. Det är inte alltid man håller med Nordberg men den här analysen är rätt träffsäker. För inte har väl Löfven levererat politik som motsvarar så stora framgångar i opinionen att Aftonbladet redan har förkunnat att valet hösten 2014 är avgjort.

Vindkraftsdebatt, del 2

Svenskt landskapsskydd ger mig en skurkroll i vindkraftsutbyggnaden. Tänk om man hade sådan makt som organisationen tillmäter mig.
Här får jag svar på tal i NWT.

Vindkraftsdebatt, del 1

En debatt har åter blossat upp om vindkraften. Svenskt landskapsskydd tycker LRF lurar folk genom att bedriva informationsarbete och rådgivning på området. Själva är FSL alltid ofelbara, opartiska och samtidigt ödmjuka.
I den här artikeln i NWT jämför jag vindkraften med det historiska misstaget att skänka bort intäkterna från vattenkraften.