Naturvårdsverket har beordrat och finansierat ett arbete med regionala landskapsstrategier.
Sammanfattningen och handledningen avslöjar hur staten vill bevara och beskydda markerna från ett aktivt brukande. Alla som vill ha tillträde till den privat ägda marken ska ha rätt att tycka till. Ett citat som särskilt kan lyftas finns under styckena vilka som bör ingå i arbetet med att göra landskapsstrategin: "Men allra senast när planeringen kommer i ett ”skarpt” läge behöver den som har rådigheten över marken, markägaren själv, komma till tals."
Först då alltså.
Hur länge ska det vara ok att betrakta jord-och skogsmark som allmän egendom?
Och när ska naturvännerna inse att vi behöver använda dessa marker till att producera livsmedel och energi som medverkar till att vi når våra högt ställda klimatmål?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar