Debattartikel publicerad i Värmlands Folkblad
I Värmland och Dalarna hålls landskapet öppet med aktiva bönder. Detta är en bonus av produktionen av sunda och säkra livsmedel och så länge detta inte kan betalas i butiken, så krävs det ersättningssystem som idag går via EU.
Efter torkan och före valet 2018 kramades landsbygden och bönderna. En livsmedelsstrategi hade antagits och alla pratade om tillväxt. Löftena duggade tätt.
Nu är tonläget ett annat. När EUs budget diskuteras så är jordbrukspolitiken i centrum och partierna står i kö för att lova nedrustning.
Om de får sin vilja igenom så skulle det bli förödande för vår landsbygd.
Att jordbrukets andel av EUs budget är stor beror på att detta är det enda område som hanteras gemensamt av EU. Sett till ländernas totala BNP är jordbruksbudgeten försvinnande liten.
Systemet är komplicerat och vi tycker det behöver bli enklare och tydligare så att det gynnar ett hållbart brukande och en bättre djuromsorg. Exempelvis måste antibiotikaanvändningen minskas rejält eftersom det är en helt avgörande faktor för att vi på sikt ska ha läkemedel som fungerar. Antibiotika ska ges till sjuka människor – inte till friska djur. Vi vill också ha en stark djurskyddslag för hela EU.
Detta är bra för Europas konsumenter som får bättre mat. Det är bra för landsbygden och det är bra för Sverige eftersom svenska bönder kan betraktas som föregångare.
Men den här utvecklingen är inte gratis. Ökade krav ger ökade kostnader och även om man kunde önska att detta skulle betalas i butiken så är det målet ganska avlägset.
Därför behövs ett ersättningssystem som kompenserar för nyttor som marknaden inte kan värdera. Det behövs också för att det ska finnas en matproduktion även i de områden som har något sämre förutsättningar. Däribland Värmland och Dalarna.
Därför behövs ett ersättningssystem som kompenserar för nyttor som marknaden inte kan värdera.
En kraftig försämring utöver de 5% som EU-kommissionen föreslagit, skulle slå extra olyckligt just nu eftersom trenden bland konsumenterna är den motsatta. Alltfler vill veta varifrån maten kommer och hur den är producerad och alltfler kommuner köper numer in livsmedel från närområdet. Frågan är därför om de som populistiskt försöker bjuda lägst i den här auktionen verkligen insett konsekvenserna? Vill ni ha en produktion i hela landet eller vill ni ha en utveckling där maten produceras där det är som billigast?
Och hur kommer ni ställa er när ni blivit invalda i parlamentet? Är det möjligen så att det är franska och tyska politiker som kommer vara den svenska landsbygdens hopp?
Fredrick Federley (c), Björbo
Plats 1 på listan till EU-parlamentet
Erik Evestam (c) Gillberga
Plats 28 på listan till EU-parlamentet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar