Först: Klimatdebatt och stora ord om att vi måste snåla in på resurserna, förbruka mindre och vara effektivare, för våra barn och barnbarns bästa.
Sedan: Finanskris och en högkonjunktur som tvärnitar som en Porsce mot en bergvägg. Nu har vi inte råd att satsa på miljöförbättringar och effektiviseringar, sägs det. Nu måste vi istället få igång konsumtionen igen så att vi kan reparera den där porschen och få fart på den tillväxt som vi redan konstaterat är ohållbar. Och då, när ohälsans alla hjul börjat snurra igen, då får vi nog råd att göra miljöförbättringarna...
I radion i morse: Japaner oroas över att det inte finns någon konsumtionsiver och ekonomer där vill att regeringen stimulerar så att folk börjar handla i stället för att spara (japanerna har mer pengar på hög än några andra-och detta anses tydligen vara osunt). Men så konstaterade reportern att hur mycket mer kan japanerna egentligen konsumera? De kanske redan har allt de behöver och lite till? Har man kanske nått vägs ände i den asiatiska kommersialismens högborg?
Och om svaret är ja, och det dessutom kan appliceras på stora delen av västvärlden - vad gör vi då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar