Jägarkåren var snabb och effektiv i att avsluta den första vargjakten. Lika snabb var dock kritikerna. Jakten hade bedrivits på fel sätt, den hade gått för fort och nu ska alltihop anmälas till EU.
I radion möttes miljöminister Andreas Carlgren och SNF:s ordförande Mikael Karlsson och den sistnämnde demonstrerade sitt öppna förakt för de som lever i vargreviren. Han menade att det är fullständigt irrelevant att i den politiska processen ta hänsyn till deras åsikter.
Det är den typen av åsikter som gör att rovdjurspolitiken har så förtvivlat svårt att nå folkets försåelse.
Vargen har varit fredad sedan 1966 och då var den i stort sett utrotad. Till Värmland kom den 1983, men först i början på 1990-talet började stammen växa i antal. På mindre än 20 år har den gått från tio djur till över 200. Riksdagens etappmål är uppnått och den delen av politiken kan därför beskrivas som framgångsrik.
De vars liv och verksamheter påverkats av vargen har avkrävts en respekt för lagen, däremot har vargvännerna aldrig på motsvarande sätt respektera de berördas åsikter.
Nu är dock politiken ändrad med ett antal nya ingredienser som både ökar förståelsen och bevarar vargstammen. Politiken är inte längre enögd - och det irriterar Mikael Karlsson.
Han ingår i den alltför stora grupp människor som vill bevara landsbygden som ett museum, ett tittskåp för turister och byråkrater där så lite som möjligt ska förändras.
Därför utnämner jag honom till januari månads museieväktare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar