Ledare i VärmlandsBygden 28 januari
Befolkningsutveckling. Ett ord så får kalla kårar att löpa längs ryggraden på politikerna i åtminstone hälften av Värmlandskommunerna.
Men vad är egentligen syftet med dessa bedömningar?
I Årjäng älskar man att retas med prognosmakarna. För denna avlägset belägna kommun ritades i början på 1970-talet en kurva i en länsplanering som förutspådde att siste Årjängsbon släcker ljuset runt år 2000.
Årjäng blev istället ett föredöme 1998-2008 är man en av tre kommuner i Värmland som ökar sin befolkning. Alla andra minskar. Tack vare att man utnyttjade sina förutsättningar maximalt.
Region Värmland lämnade i höstas sitt bidrag till prognosstacken. Det handlade om förväntad utveckling för länet fram till 2030. En ambitiös ansats i dessa föränderliga tider, där det hoppfullaste ljuset och djupaste mörkret på näringslivets himmel ligger så ofantligt nära varandra och där morgonkaffets kvalitet hos en direktör i fjärran land kan avgöra framtiden för tusentals anställda i vår lilla avkrok.
Men i alla fall: Eftersom Region Värmland ”ägs” av länets kommuner så fick ju rapporten inte vara hur frispråkig som helst. Att rita en linje som tömmer en kommun skulle ju leda till interna besvärligheter och därför uttryckte man sig med både hängslen och livrem. Tre scenarier till hur befolkningen kommer utvecklas levererades. Tre kurvor som gjorde att ingen kunde dra några slutsatser alls.
För ovanlighetens skull tackar vi Region Värmland för denna intetsägande rapport.
Vad påverkar då utvecklingen för Värmland? Och vad lär vi oss av att rita framtiden med hjälp av historien?
Vad vi vet är att folk flyttar till jobb. Hög arbetslöshet minskar omflyttningen, eftersom det ändå inte finns så stort utbud. När arbetslösheten sjunker så ökar rörligheten.
Men andra behov kommer nu in i bilden. Viljan att pendla och möjligheterna att jobba på distans ökar. Samtidigt växer spännvidden i boendekostnaderna. Gå ut på nätet och sök på villor som kostar under 400 000 kronor – vilket är mindre än en fjärdedel av snittpriset för ett hus idag. Du finner bland annat en 148 kvadratsvilla i Nykroppa för 375 000 kronor. I Karlstad har du svårt att komma under 1,5 miljoner för ett liknande hus.
Kanske kommer detta få betydelse i framtiden?
Och hur blir utvecklingen i vår omvärld? Är inflyttningen av holländare bara början när trängseln i städerna ökar.
Förre generaldirektören för Glesbygdsverket Pia Enochsson var på sin tid mycket kritisk till befolkningsprognoserna. De blir en självuppfyllande profetia, menade hon, för vem vill flytta till en kommun som beskrivs som dödsdömd?
Och däri ligger konspirationsteorin.
Är det möjligen så att prognoserna inte har till syfte att spekulera om framtiden utan faktiskt vill påverka den samma? Utgör de underlag som gör att beslutsfattare koncentrerar offentliga och privata investeringar runt de större orterna? Något som osvikligt leder till att prognoserna förverkligas och experterna i efterhand kan peka på att man hade rätt.
I så fall ska vi alla ta lärdom av Årjäng. För visst bor det väl fortfarande någon kvar där?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar